Archive for the 'Dagbok' Category
Jag blev så rörd när jag läste den här historien att jag var tvungen att dela den.
Detta är en berättelse om en lärare som undervisade på mellanstadiet. Hon hette Gustavsson och var lärare för en femte klass. När hon stod inför klassen första dagen sa hon en lögn, precis som många andra lärare, att hon ”älskade alla elever lika mycket”. Men så var inte fallet.
Längst fram i klassrummet satt en ung kille som såg lite slarvig ut och vars kläder var smutsiga. Han heter Teddy. Fröken Gustavsson hade sett honom på skolgården förra året och lagt märke till att han inte verkade trivas särskilt bra med de andra barnen.
I skolarbetet var det lärarens uppgift att titta på varje elevs betyg och utlåtande från andra lärare och tidigare år. Hon la Teddys akt längst ner, under alla andras. Men när det var dags att titta på Teddys papper, blev hon förvånad.
Teddys lärare från första året skrev: ”Teddy är en begåvad kille med nära till skratt. Han gör sina läxor ordentligt och är väluppfostrad. Det är en glädje att ha honom här.” Hans lärare från andra året skrev: ”Teddy är en mycket begåvad elev som är omtyckt av sina kamrater, men han är lite orolig eftersom hans mor är obotligt sjuk och ligger på sjukhus. Teddys situation hemma måste vara svår.” Hans lärare från tredje året skrev: ”Hans mors död har tagit hårt på honom. Han försöker göra sitt bästa, men hans far bryr sig inte särskilt mycket om honom, och han kommer att få problem om hans situation inte förändras snart.” Teddys lärare från fjärde året skrev: ”Teddy är okoncentrerad i skolan och visar inte särskilt mycket intresse för skolarbetet. Ibland somnar han.”
Nu var fröken Gustavsson medveten om pojkens situation och skämdes över sig själv. Hon kände sig ännu mer generad när barnen kom med julpresenter till henne och deras sista gemensamma jul. De andra presenterna var inslagna i dyrbart papper och guldglänsande snören, medan Teddys paket var skrynkligt och inslaget i grovt brunt papper. Men när hon öppnade presenten fann hon en brosch med glasstenar och en halvfull parfymflaska. Teddy stannade kvar efter skolans slut bara för att säga: ”Fröken Gustavsson, idag doftade ni precis som min mor brukade göra.”
Efter att Teddy hade lämnat klassrummet satt fröken Gustavsson kvar i rummet och grät länge…
Vissa dagar avbröt fröken Gustavsson undervisningen i läsning, skrivning och räkning för att istället prata med barnen om livets möjligheter. Hon ägnade mycket tid och kärlek till Teddy.
När hon arbetade med honom, kunde hon tydligt se att han blomstrade. Ju mer hon uppmuntrade honom, desto snabbare fick hon respons. När terminen närmade sig slutet hade Teddy blivit en av de mest framstående eleverna i klassen. Trots att hon en gång sagt att hon älskade alla elever lika mycket, var Teddy hennes favorit och ögonsten.
Ett år senare hittade hon en lapp instoppad i sin dörr från Teddy. Han skrev att fröken Gustavsson fortfarande var den bästa läraren han någonsin haft i hela sitt liv. Fyra år senare fick hon ännu en lapp från Teddy, som berättade att han hade avslutat sin högskoleutbildning som tvåa i sin klass och att fröken Gustavsson fortfarande var den bästa läraren han någonsin haft i hela sitt liv.
Efter ytterligare tre år fick hon ett brev från Teddy där han berättade att han hade lärt sig mycket under sina studieår och kämpat sig igenom allt för att ta examen med högsta betyg. Han försäkrade fröken Gustavsson om att hon fortfarande var den bästa läraren han någonsin haft i hela sitt liv.
När ytterligare fyra år hade gått kom ett brev till fröken Gustavsson en vår. Teddy hade tagit en filosofie kandidatexamen och fortsatt sina studier. Han skrev att hon fortfarande var hans favoritlärare. Nu var hans namn och signatur lite längre – han hette nu Medicine Doktor Teddy.
Men historien slutade inte där. Det kom ett brev till under våren. Teddy hade träffat en kvinna och skulle gifta sig med henne. Han förklarade också att hans far hade avlidit för något år sedan och undrade om fröken Gustavsson skulle sitta på den stol i kyrkan som annars var avsedd för brudgummens mor.
Naturligtvis svarade fröken Gustavsson och tackade stolt ja. Och vet du vad? På bröllopsdagen bar hon den broschen som saknade stenar. Hon var noga med att använda den parfym som Teddy hade gett henne som julklapp vid den sista julhögtiden de hade haft i skolan.
Efter vigseln kramade de varandra kärleksfullt, och Teddy viskade i hennes öra: ”Tack, fröken Gustavsson, för att du trodde på mig. Tack för att du fick mig att känna mig värdefull och undervisade mig att se möjligheterna i mitt liv.”
Fröken Gustavsson viskade tillbaka med tårar i sina ögon: ”Teddy, du har helt fel. Du var den som lärde mig att se möjligheterna. Jag visste inget om att undervisa förrän jag fick dig som elev!”
Detta är svar till David Edman,
Innan jag svarar på om kantonesiska ska betraktas som dialekt eller ett språk vill jag första klargöra vad dialekt är.
Som jag skrev i mitt förra inlägg är dialekt, enligt SAOB, en viss grupp personer i en bygd, provins, trakt, samhällsklass och/eller yrkesklass från det allmänna normalt erkända riksspråket avvikande sätt att tala och uttrycka sig.
Alltså dialekt är en lokal variant av ett språk inom ett visst geografisk område, som talas av invånarna inom ett avgränsat geografiskt område, t.ex. ett landskap eller en socken. En dialekt skiljer sig från standardspråket liksom från angränsande dialekter.
Har tidigare läst en språkblogg där poängterade bloggaren att finlandssvenskan är inte ett eget språk utan en svensk dialekt. Bloggaren hänvisat en insändare om inte självklarhet om vad dialekt är. (http://blogg.vk.se/marja/2010/08/25/dialekt-vs-brytning/
Är kantonesiska dialekt av mandarin eller ett språk?
Både kantonesiska och mandarin använder samma skrivspråk, en förenklad stil av Hanzi. Många västerländska lingvister konstaterar att kantonesiska och mandarin är två språk precis som de språk som används i flesta europeiska länder. Men tydliga skillnader mellan kantonesiska och europeiska språk finns. Till exempel så förstår en svensk direkt mycket eller det mesta i en dansk eller norsk text, medan en kantonesisk-talande och en mandarin-talande helt förstår varandras text.
Kantonesiska, liksom många andra dialekter i Kina, skiljer sig från mandarin bara i sitt uttal. Kantonesiska är ett tonspråk precis som mandarin, däremot har kantonesiska nio toner medan mandarin har fyra. Tack vare öppna dörrens politik som sedan 1976 råder i Kina har kantonesiska mycket högre status, men det är ändå inte mer än 10% befolkningen som talar kantonesiska. Dialekter som hindrar kineserna att obehindrat kommunicera med varandra är inte bara kantonesiska utan även dialekter i shanghaidialekt, sichuandialekt och många andra. Skillnader mellan dialekt i norra och södra Kina är stora, en människa från norr och en från söder kan i huvudsak inte förstå varandras dialekter. Oavsett vilken dialekt har man dock samma skrivspråk, det förenklade Hanzi.
”Dialektologerna illustrerade den regional variationen med hjälp av dialektkartor där man ritade in utbredningen av till exempel ett visst dialektords eller uttals utbredning och markerade var gränserna gick för en viss variant” (Norrby & Håkansson, 2010:54).
Kina är ett stort land där dialektal variation är stor och dialekterna sinsemellan, från norr till söder har tydliga skillnader. Här nedan har jag tagit en bild från det kinesiska sökregistret Baidu.com, som visar det finns 5 dialektområden med mer än 33 olika dialekter bara i södra Kina. Befolkning i norr kan inte förstå dessa 33 dialekter, folk som talar dessa dialekter förstår varandra inte heller. Tack vare att det är samma skrivspråk i hela Kina hjälper det förståelsen många gånger.
http://www.guokr.com/question/425892/
Varför har det blivit så?
I boken Introduktion till sociolingvistik har Norrby och Håkansson skrivit ”Att dialekterna utvecklats på det sättet kan tolkas mot bakgrund av de fysiska förutsättningarna där Alperna utgjort naturliga hinder. Sjöar och slättlandskap har däremot historiskt sett underlättat kontakter mellan folk, vilket motverkat skarpa dialektgränser” (Norrby & Håkansson, 2010:55). Författarna har givit exempel som att Norge har tydligt mer dialektal variation än Sverige, som i sin tur har större variation än Danmark, som har spridit köpenhamnsdialekten över hela landet med stark dialektutjämning som följd.
I Kina har varken mandarin eller kantonesiska utvecklats på samma sätt som köpenhamnsdialekten när det gäller dialektutjämning vilket kan beror på Kinas fysiska förutsättningar. Jämfört med dialekterna i norr är dialekterna i söder många och svåra att förstå. Detta beror främst på att den norra regionen är ett platt slättlandskap, vilket gör att befolkning lättare och oftare hade kontakt mellan olika grupper och därför mindre isolering mellan olika dialekter. Däremot har södra regionen mer berg, kullar och floder, vilket gör att dialektområden i de södra regionerna var relativt oberoende och hade mindre språkkontakt med närliggande områden. Detta skapade skarpa dialektgränser i södra Kina.
Trots att skillnader mellan dialekter i norra och södra Kina och mellan mandarin och kantonesiska är stora, anser jag ändå att kantonesiska är en dialekt av mandarin.
Vad är fenomenet kodväxling?
”Kodväxling kan gälla enstaka ord i början och slutet av en mening, och det kan också vara en fortlöpande kodväxling där talarna växlar fram och tillbaka inom samma mening” (Norrby & Håkansson, 2010 s.231).
I kodväxling finns bland annat intersententiell växling, intrasententiell växling, kodväxling inom ord, påhängd växling och lån.
Tvåspråkiga eller bidialektala personers användning av kodväxling under ett samtal kan bero på antingen en förändring i talsituationen eller på talarens inställning till det sagda. Även vid byte av ämne eller talare kan kodväxling användas, såväl mellan som inne i meningar (NE.se [Elektronisk resurs]. (2000-). Malmö: Nationalencyklopedin).
Tidigare forskning menade att kodväxling beror på brist i språket, när talaren saknade ord i det ena språket. Men dagens forskning visar det är tvärtom. Idag tolkas kodväxling som god förmåga hos en talare att behärska båda språken samtidigt Kodväxling kräver inte bara goda kunskaper i de språk man behärskar, det kräver samtidigt förmåga att använda språket. Genom kodväxling kan man bättre förtydliga sin mening i ett sammanhängande samtal (Norrby & Håksasson, 2010).
Forskning om kodväxling
Nils Hasselmo, professor i nordiska språk, på University of Minnesota, började tidigt att beskriva en kodväxlingsgrammatik. Han undersökt amerikasvenska som användes av svenska invandrare i USA under 1900-talet (Norrby & Håkansson, 2010).
”Innan svenskan kommit att anpassas i högre grad till de nya förhållandena, bröts den kontinuerliga utvecklingen genom att svenskamerikanerna helt enkelt bytte språk, särskilt mellan den första, svenskfödda, generationen och andra generationen” (Hasselmo, 1974:287, i Norrby & Håkansson, 2010:233).
Sociolingvisten Poplack (1980) införde en ny modell, The two-constraint-model, där han talade om att det finns två regler för kodväxling till ett annat språk, fria morfem och en korrekt ordföljd (Norrby & Håksson, 2010).
Hyeon-Sook Park hänvisar i sin studie, Kodväxling som fenomen – exemplet svenska-koreanska, till Gumperz (1982) som menar att människor använder kodväxling som en kommunikativ strategi för att nå effekt i samtalet (Hyltenstam & Lindberg (red), 2004:299).
Norrby och Håkansson har hänvisat till en studie, som gjordes av de tyska språkforskarna Kallmeyer och Keim år 2003, med en grupp flickor i åldrarna 15 till 21 år, där de tittade på hur flickorna använde kodväxling som kommunikativ resurs. Studien visar att genom att använda samma språk som föregående talare ökade och uppskattade man ”vi-känslan”. När man ville signalera avstånd mellan talarna bytte man av språk (Norrby & Håksasson, 2010).
Dagens forskning har mer och mer börjat studera samtal i flerspråkiga miljöer, hur och varför vi kodväxlar. Det kan exempelvis handla om att inkludera eller exkludera andra genom att byta till ett språk som bara vissa de närvarande förstår.
Anna Flyman Mattsson, lektor i Nordiska Språk- och litteraturcentrum Lund Universitet, har genom sin studie Om flerspråkighet i skolan – vilken roll spelar kodväxlingen påvisat att ”den enskilda individen har en preferens för en viss typ av strategier i sin kodväxling.”
Kodväxlingens funktioner
Kodväxling kan ha många olika funktioner såsom;
Howard Giles hävdar att man använder kodväxling för att inkludera eller exkludera sig själva eller andra (Howard Giles, (red) 2008).
Norrby och Håkansson anser att kodväxling kan vara att signalera inställning, citera någon, vara rolig eller ironisk, eller för att betona någon (Norrby & Håkansson, 2010).
Familjemedlemmar i flerspråkiga familjer använder kodväxling för att inkludera. Ungdomar använder kodväxling för att exkludera. Föreläsare gör ämnesbyten genom använda kodväxling.
Exempel på kodväxling
I följande text kommer jag att ge två exempel på kodväxling, samt göra en analys.
1) Exempel 1 – SAS-reklam (https://www.youtube.com/watch?v=rsIP6nJUrPA)
I denna SAS-reklam ingår mycket kodväxling. Med hjälp av min tonårspojke kunde jag skriva ner deras samtal.
I filmen ser man hur fyra personer sitter och spelar ”Call of Duty”, en vuxen kvinna (mamma?) och tre jämnåriga tonårspojkar (son och hans kompisar?).
Pojke 1: – Nej, Campa inte nu då!
(Nej, ta inte skydd nu då!)
Pojke 2: – Ja, och vem springer ut som en Newbie?
(Ja, och vem springer ut som en nybörjare?
(till pojke 3 med lite irritation) – Ahe…
Pojke 3: – (ursäktat, till pojke 2) Aha, Epic Fail!
(Aha, grovt misslyckande!)
(vänder sig till kvinnan) – Nice Quick Scope!
(Bra snabbskott! (Med kikarsikte.))
Vuxen (mamma): (ler och nickar) – Jag vet.
– Jag kör 23 Frags med MP5 nu!
(Jag kör 23 dödande träffar med MP5 nu!)
Pojke 2 står upp och går ut, lämnar spelet
Vuxen (mamma): (till pojke 2) – Nämen, du kan inte bara Ragequitta så där…
(Nämen, du kan inte bara tvärsluta så där…)
Pojke 2: (en väldig irriterad röst) – Lamers!
(Fjantar! )
Vuxen (mamma): – Gubben…
Filmen avslutas med en mjuk kvinnoröst, ”Ta hand om din tid. Boka på sas.se.”
Det är en bra exempel på hur dagens människor, framför allt ungdomar, använder kodväxling i ett så kallat spelspråk. Spelet Call of Duty är helt på engelska.
Personerna i filmen kodväxlar mellan engelska och svenska. Till exempel, när pojke 1 inte vill att pojke 2 ska ta skydd och kanske behöver hans hjälp, då säger han ”Campa inte nu då”. Pojke 2 förklarar att han inte vill spela som en nybörjare genom att säga ”Ja, och vem springer ut som en Newbie?”. När pojke 3 gjorde en jättemiss säger han ”Epic Fail” till pojke 2 som verkar vara irriterad på honom.
Alla lånade engelska ord som Camp, Newbie, Fail går över i det svenska språket i en sammanhängde mening, därför blir lånade ord kodväxling inom samtalet. Kodväxling sker i mitten av satserna, därför är en Intrasententiell växling.
När pojke 3 verkar skämmas lite för den jättemiss som han gjorde, då vänder han sig till kvinnan som sitter bredvid och säger hela meningen bara på engelska ”Nice Quick Scope”. Denna kodväxling är en Intersentertiell växling, för det sker mellan satserna. Det är samtidigt en Kommunikationsstrategi som pojke 3 använder då han vill byta ämne för att ta avstånd från pojke 2s irritation.
Kvinnan säger ”23 Frag” och ”kan inte bara Ragequitta” vilka är lånade engelska ord som kodväxling mitt i ett samtal på svenska. Det är Intrasententiell växling.
Till sist verkar pojke 2 jätteirriterad och lämnar spelet. Han använder kodväxling för att förstärka sitt argument och få mer uppmärksamhet. Han svarar på kvinnans ”Du kan inte bara ”Ragequita” genom att säga ”Lamers!” Genom att han använder både kroppsspråk – att lämna rummet – och kodväxling – ”Lamers” – sänder han starka signaler till de andra i rummet, kanske framför allt till kvinnan (mamman), att han är arg. Funktionen med kodväxling ”Lamers” är också en uteslutning i spelet för pojke 2.
Exempel 2 – Butiksskylt på kinesiska muren i Beijing.
Den här butiken finns på kinesiska muren, i Badaling, utanför Beijing.
Kinesiska muren i Badaling är en plats väldigt inriktad på turister, med mängder av folk och otroliga många butiker runt muren. Ibland kan man bli trött på de påträngande försäljarna. Det är inte konstigt att se kodväxling i ett turistområde, men vi blev ändå överraskade och glada av att se detta, en affär med kodväxling mellan svenska och engelska, mitt i Badalingområdet utanför Beijing.
Svenska har blivit ett populärt språk på Beijing Foreign Language Institute, vilket lockat ännu flera studenter att läsa svenska. Det har blivit vanligare att se butiker i Beijing, framför allt i turistområden, som använder svenskspråkiga skyltar med kodväxling som i exempel 2. Funktionen med kodväxling här är tydlig – att få mer uppmärksamhet och locka fler svenska turister.
Analys
Kodväxling handlar om att inkludera eller exkludera de människor man kommunicerar med.
Så här ser man det tydligt i exempel 1. Pojke 1 försöker inkludera pojke 2 genom att säga ”Campa inte nu då!” På samma sätt försöker pojke 2 kodväxla genom att argumentera; ”Vem vill springa ut som en newbie?” Pojke 3 har en anledning att exkludera pojke 2, som var irriterad, genom att ta avstånd från honom och kodväxla med kvinnan; ”Nice quick scope”. Detta är i överensstämmelse med Howard Giles (red. 2008) beskrivning om hur människor använder kodväxling för inkludera och exkludera. Funktionen med kodväxling här är att skapa en samhörighet i gruppen.
Kodväxling kan ge folk uppmärksamhet.
Det är vanligt att folk använder kodväxling för att få uppmärksamhet, som skylten i exempel 2. I ett turistområde dominerat av engelska och kinesiska dyker det upp plötsligt upp en svensk skylt, vilket skapar en kontrast som ger uppmärksamhet från turisterna. Det kan till exempel locka passerande svenska turister att stanna och eventuellt titta in i butiken. Kodväxling fungerar i exempel 2 som en radiosändare, vilken sänder en ständig signal till blivande kunder. Butiksägarna är fullt medvetna om att de måste slåss om turisternas uppmärksamhet i ett turistområde fullt av butiker.
Här kan vi se en koppling till Norrby och Håkansson om att kodväxling kan signalera inställning eller för att betona något (Norrby & Håkansson 2010).
Kodväxling är en resurs för att ge en ”vi-känsla”.
I ovanstående exempel 1 använder personerna kodväxling mellan svenska och engelska för att organisera och kooperera i spelet ”Call of Duty”, som ju är på engelska.
Men det är nästan omöjligt att lägga ut en karta som visar när och hur folk i mina två exempel kodväxlar. Kodväxling används för flera syften som kan uttrycka flera funktioner samtidigt. Till exempel en kodväxling mellan språk kan vara en resurs för att skapa mening och förståelse, samtidigt kan det vara uppskattning och skapa ”vi-känsla”. Detta stämmer bra med exempel 2s svenska butiksskylt.
Sverige, och även många andra länder, har fortfarande ett dominerade språk inom landet. Kodväxling har betraktats som en brist på språkkunskaper. Det är viktigt att ändra den bilden, för kodväxling ”är en god behärskning av båda språken gör att talaren förmår hålla båda igång samtidigt” (Norrby & Håkansson, 2010:227).
Kodväxling kräver goda språkkunskaper i båda språken.
I ovanstående exempel kan man se att Intrasententiell kodväxling kräver mer kompetens i båda språken, som visade sig i exempel 1, eftersom satsens syntax ska vara korrekt på båda språken oavsett övergången från ett språk till ett annat mitt inne i satsen. Även ur ett grammatiskt perspektiv kan man se att personerna i filmen kodväxlar de engelska orden på korrekt svenskt sätt. Detta är i överensstämmelse med dagens forskning, att det är flerspråkiga personer som utnyttjar växlingar mellan språk de behärskar bra (Norrby & Håkansson, 2010).
Kodväxling fungerar som en kommunikativ strategi för att nå en effekt i samtalet (Gumperz (1982), i Hyltenstam & Lindberg (red), 2004).
Referenser:
Anna Flyman Mattsson, Om flerspråkighet i skolan – vilken roll spelar kodväxlingen
Howard Giles, (red) 2008). (Baxter, Leslie A. & Braithwaite, Dawn O. (red.) (2008). Engaging theories in interpersonal communication: multiple perspectives. Thousand Oaks, Calif.: Sage Publications Tillgänglig på Internet: http://www.loc.gov/catdir/enhancements/fy0829/2007036556-t.html
Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.) (2004). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur
NE.se [Elektronisk resurs]. (2000-). Malmö: Nationalencyklopedin
Norrby, Catrin & Håkansson, Gisela (2010). Introduktion till sociolingvistik. 1. uppl. Stockholm: Norstedt
http://www.svt.se/nyheter/regionalt/sydnytt/forskare-gor-alla-flersprakiga
Inspirerade blogg om ”Att skriva sig till läsning”.
Läsa och skriva går verkligen hand i hand.
http://asl-tips.blogspot.se/2015/02/ett-flerdimensionellt.html
Skolministeriet är en serie radioprogram om skolan där de granskar och
belyser aktuella och viktiga skolfrågor genom reportage, egna undersökningar
och fördjupande samtal. I tisdags, 11/11, handlade det om att forskare kritiserar
projektet En läsande klass.
Debatten om ELK – En läsande klass fortsätter.
”För att lyckas med en lässtrategiundervisning måste man som
pedagog bli medveten om hur man använder sina egna strategier”,
menar Barbro Westlund.
http://marietrapp.blogspot.se/2014/11/reflektioner-efter-nagra-spannande.html
Är full igång med mitt projektarbete, så mycket att jag vill göra!
Det känns spände att testa mina idéer och tankar kring projektet,
men ännu är inte klart med vad eller hur ska jag göra med min film…
Har undrat om en sak, vad är kunskap och vad
är lärande egentligen?
Ju äldre man blir, dessutom mer begränsad blir
läroprocessen, anser jag.
Därför vald jag göra filmen om småbarns lärande
i förskola.
Nu är vi klara med videokonferens 2, det känns bra.
Filmanalys och diskussion har varit en rolig uppgift,
alla tolkar filmen på olika sätt pga olika uppfattning
man har. Videokonferens har varit givande för att
höra andras uppfattningar och tolkningar.
Kan inte installera Firefox. Hmm, what happen?!
Efter jag har installerat Firefox och tycket på ikonen, men det startar
aldrig.
Nu tar jag en paus, sedan ska försöka igen. Kanske jag kan fixa detta
på ett annat sätt.
Tack för Skype, har precis pratat med mamma…
Det bästa kommunikationsverktyget, och det är
alltid glad att se mamma när vi pratar.
Det har gått jättebra med vår videokonferens. Första gången för mig,
och för det flesta andra. Har mailat läraren i förväg och undrat om vi
bara blir två stycken som ska vara med på konferensen, men blev så
glad när jag fick mailet från läraren att det blir flera.
Det är ett nytt sätt för undervisning. Jag upplever att det är väldigt smidigt,
roligt samt lärorikt.
TACK till alla!
”With SlideShare we get exposure to people we never could have
reached on other social channels.”
”SlideShare is the starting point for the content we want to see spread.”
Well, that´s så true!
http://www.sydsvenskan.se/sverige/har-har-varannan-elev-kinesiska-pa-schemat/
Roligt att läsa!
Det största problemet med att införa kinesiska blir tillgången på lärare. Det
konstaterade utbildningsminister Jan Björklund (FP) redan när Skolverket
fick regeringsuppdraget att ta fram en läroplan.
Har börjat att lägga bilderna på Bildstafett, tycker det är
så roligt!
Jag försöker tolka allt vad bilden säger till mig, t. ex färger,
mönster, omgivningar även små detaljer. Ibland tycker
jag att det är svårt att tolka på bilden, men många gånger
upplever jag det är roligt.
Håller på med min mdieundersökning. Ska använda Prezi,
eller någonting annat progremm? Undersökningen ska
fokusera på ungar och barnen om deras medievanor.
Spännade!
<a id=”WebLinkDescLink” href=”http://sv.surveymonkey.com/s/LQMBQ6S”>Klicka här för att komma till enkäten</a>
Arbetssättet skriva sig till läsning utgår från att eleverna
skriver egna texter, läser dem och delar med andra. Ökar
vi motivationen för läsandet – och för lärandet? Kan vi ta
bättre vara på elevers kreativitet med moderna verktyg
och nya arbetsätt? Ger vi också läraren möjlighet att ge
varje elev anpassad undervisning?
Hittade mina gamlal arbetskollegor och vänner via Linkedin.
Helt otroligt!
Före…
Och nu…
Idag använder alla unga sin mobil för att skicka sms, men var tionde tonåring ringer inte
längre med mobilen. Däremot använder de den till allt annat. Mobilen är ungdomars klocka,
väckarklocka, tidtagarur, lampa, anteckningsbok och inspelningsanordning.
NE – Encyclopedia:
A January 2009 Compete.com study ranked Facebook as the most
used social networking service by worldwide monthly active users.
”best-of” list, saying, ”How on earth did we stalk our exes, remember
our co-workers’ birthdays, bug our friends, and play a rousing game
of Scrabulous before Facebook?”
Quantcast estimates Facebook has 138.9 million monthly unique U.S.
According to a May 2011 Consumer Reports survey, there are 7.5
million children under 13 with accounts and 5 million under 10,
violating the site’s terms of service.
Hmm, hur använder pedagoger av Facebook?
- ”Vän” med dina elever?
- Skapar grupper för klasser?
- Separat Facebook-konto som en ”lärarprofil”
- Använder samma konto som gör privat?
- Elever som inte har (och inte vill ha) Facebook?
Idag kom jag alldeles förtidigt till skolan. Under tid vi
väntade på lärare, började vi spela piano och gitarr
som fanns i klassrummet. Vi spelade tillsammans
”River flows in you” på piano, den tycker vi båda om.
Jag frågade henne hur lärde hon låten, hon svarade,
”Från YouTube!” Hon kan inte läsa noter, men med
hjälp av YouTubu har hon lärt många låter, piano
och gitarr.
Den här är ju dagens samhälle och dagens lärande!
Enligt Sverige Kommunikatörers undersökning att
”Idag använder nära 80 procent av landets kommuner,
landsting och regioner sociala medier i sitt arbete. Det
visar en enkätundersökning som SKL presenterar idag.
Jämfört med situationen för två år sedan, då SKL
mätte för första gången har det skett en ökning på cirka
20 procentenheter.”
Hur ser dagen sociala medier ut? Hur använder pedagogner
sociala medier?
Idag börjar jag läsa boken ”Effektiv visuell kommunikation”,
där tar författare upp att vi lever i en ”visuella kulter”.
Några följande frågor kan man verkligen fundera på:
”Hur du planerar strategiskt?”
”Hur du skapar ett helhetstryck med hjälp av färg, form, ljud,
text och bild?”
”Hur du får text och bild att samspela lockande?”
Idag under föreläsningen talades det om ”gamla (traditionella)” och ”nya medier”.
Men vad är ”medier” egentligen? I NE beskrivs medier som:
medier, kanaler för förmedling av information och underhållning, se massmedier.
medier, sammanfattande benämning på det material som finns i folkbibliotek.
Själv använder jag Facebook, Linkedin samt har en egen blogg. Nya medier är
mer sociala än traditionella medier, anser jag.
Tidigare har det inte funnits så många tekniker att direkt kommunicera med
varandra. Nya medier har blivit en multipel kommunikationskanal som vi
använder dagligen.
Vi har stort behov av dessa nya medier för att kommunicera socialt,
även under vårt pedagogiska arbete i skola/förskola. Därför kommer jag
tillbaka till Malmö Högskola för att ta kursen ”Digitala medier och lärande”.
Mina förväntningar är att kunna stärka min kompetens inom digitala medier
för att använda dessa i mitt läraryrke.
Tina Forsberg - Kunskap och lärande 