Läslogg- ADHD

Math Error Types and Correlates in Adolescents with and without Attention Deficit Hyperactivity Disorder, Agnese Capodieci, Rhonda Martinussen, – Front. Psychol., 11 October 2017, Sec. Educational Psychology, Volume 8 – 2017, https://doi.org/10.3389/fpsyg.2017.01801

Bakgrundsanalys:

ADHD är en utvecklingsstörning som har kännetecken av impulsivitet, hyperaktivitet och brist i uppmärksamhet, som är kopplar till matematik problemlösning, läsning, språkförståelse och skriftlig förmåga. Vi vet ännu inte mycket om hur ADHD kan påverka barns matematik förmågors färdighet. Detta är en studie att undersöka matematik förmåga hos individer med ADHD mellan 6 år till vuxen ålder. De fann att 83% av dessa människor har en negativ samband mellan ADHD diagnosen och matematik presterande. Det är en vanning om att ungdomen med ADHD väljer bort mattekurser och i sin tur som kan begränsa deras anställningsvillkor på arbetes marknad.

Trots tidigare forskning har visat vilka felmönster ungdomarna med ADHD kan göra i matematiken (1999, Benedetto & Nasho & Tannock), är det ännu inte klart att ungdomar med ADHD skulle göra fler och specifika typer av fel när man jämför med icke-ADHD kamrater på matteuppgifter. Dessa typer av fel kan bero på dåligt arbetsminne så tappar de fokus vid beräkningen. Svårigheter mellan olika matematiksoperation hos barn med matematiksvårigheter.

Denna studie undersöker feltyper i matematiken hos ungdomar med en föräldraanmäld diagnos

av ADHD och ungdomar utan ADHD. 30 elever (21 män och 9 kvinnor) med ADHD och 39 (15 män och 24 kvinnor) TD-kollegor. Gruppens egenskaper i tabell 1.

1. Däremot gjorde ungdomar med ADHD betydligt lägre poäng än TD gruppen (s: 7, Table2, Math Fluency SS, F: 21,02).
2. Det är stor skillnad mellan två grupper på hastighetsprov, Digit Naming, s: 7, Table2, F: 6,22), Color Naming, s: 7, Table 2, F: 7,94). Ungdom med ADHD visar långsammare arbetshastighet jämför med deras kamrater på båda uppgifterna.
3. Det fanns ingen stora skillnader i arbetsminne mellan två grupper.
4. Det fanns inga stora skillnader i matematiskt feltyper, men mer Switch errors (Tabel 2, F: 467) gör ADHD ungdomar.

12 (31%) TD-studenter jämfört med 5 (17%) ADHD-ungdomar gjorde felaktiga driftsfel,

16 (41%) TD-studenter i jämförelse med 8 (27%) ADHD-ungdomar gjorde grundläggande fel

7 (18%) TD-studenter jämfört med 11 (37%) ADHD-ungdomar ADHD gjorde omkopplingsfel Endast 4 (10%) TD-tonåringar gjorde nollfel.

Den första uppsättning av analyser visade att det inte fanns några statistiska uppgifter signifikanta skillnader i matematiken mellan de två grupper. Detta kan delvis bero på begränsningen av prov.

1. ADHD-ungdomar visar mindre flytande matematik räckefärdighet.
2. ADHD-ungdomar gör flera omväxlingsfel mellan olika matematik operationer än TD-grupper är inte så stor skillnader.
3. Mer och större studier behövs att att förstå bättre fel typer ADHD-ungdomar gör.   
4. TD-barn visar ett högre antal och nollfel på grund av att de slutföra en stor antal operationer inom 3 min (105 mot 80).
5. ADHD har en lägre presterande i Color-Naming.
6. Fanns ingen statistiskt signifikant skillnader på Digits Backward subtest som var mått på arbetsminnet. Med tanke på att arbetsminne tenderar att vara lägre hos individer med ADHD jämfört med kamrater är detta något överraskande. Det är möjligt att genom att exkludera ungdomar med ADHD med matematiska svårigheter vi också minskat antalet ungdomar med ADHD med mindre skickligt arbetsminne – det här skulle vara en intressant fråga att ta itu med i framtida forskning. Alternativt kan vår åtgärd av arbetsminne inte ha placerad tillräcklig belastning på arbetsminnet i ett urval av ungdomar med ADHD.
7. Färg Naming är betydfullt till klassificering och bättre färgnamn ger mindre fel.

Sammanfattning av artikeln:

Ungdomar med ADHD visar lägre på matematikflytet jämför med icke-ADHD kamrater. Materialet vi använder kräver inte bara man använder sina matematiska förmågor utan också växling mellan olika matte operationer med tids begränsning på tre minuter.

En annan viktig variabel är tiden. Den växlingsprocessen med tidsgränsen har förmodligen påverkat ADHD-ungdomars presterande.

Mer varierat tester med olika grupper behövs. Ur en klinisk synvinkel var denna forskning användbart eftersom det föreslår att i vissa fall elever med ADHD presterar lägre jämför med icke-ADHD kamrater.

Egna reflektioner:

”Lärare bör medvetna om kännetecken av ungdomar med ADHD när det gäller uppgifter om växlingar mellan olika operationer.”

Det är många olika faktorer som påverkar matematikundervisningen. Det är viktigt att läraren känner till hur man undervisar och förklarar för ADHD-ungdomarna på olika sätt, vilka sätt att får de att förstå förklaringarna med deras förkunskaper.

Många elever idag lämnar skolan utan ha sådana kunskaper i matematik. Samtidigt är det många av de elever som börjar gymnasieskolan som saknar baskunskaper i matematik och också har svårt att tillämpa sina matematikkunskaper inom karaktärsämnena (Löwing, 2006).

Läroplanen Lgr. 22 står ”Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den skall med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling.”

– Detta betyder att man som lärare skall ta hänsyn till olika elevers förkunskaper och möjligheter att lära samt vart kunskapen skall leda. Det måste alltså finnas en kontinuitet i undervisningen ur varje elevs perspektiv. Undervisning ska ha kvalitet för att möta olika elevers behov av att förstå och lära matematik” (Löwing, 2006).

– Skolas resurser – Hur ska de användas till?

– Lärare bör ha förmåga att se helheter genom lärarperspektiv, d.v.s. att integrera alla sina dellösningar med undervisningsmål och elevernas förmåga.

– Forskningen visar att lärarkompetensen (utbildning och erfarenhet) är den enskilda faktor, som har störst inverkan på elevernas prestationer.

Generell – utbildning och erfarenhet

– Situationsbunden – kunskaper om elevgruppen och den enskilda elevens kunskapsutveckling, intressen, bakgrund och hemförhållande.

– Matematikämnets didaktik

Matematikämnets didaktik är ett område som ägnats stor uppmärksamhet under senare år. En uppfattning har tidigare varit att den som är duktig i matematik och har läst pedagogik, därmed automatiskt blir en duktig lärare i matematik. Men för att lärare skall kunna undervisa på ett adekvat sätt krävs speciella kunskaper, enligt Löwing (2006). Det krävs betydligt mer än goda kunskaper i matte och pedagogik för att genomföra detta komplexa arbete. Detta krävs en didaktisk teori för matteundervisning (Löwing, 2002).