Läslogg- Relationellt lärarskap

Boken Relationellt lärarskap – och pedagogiska möten, av Ann-Louise Ljungblad

” Läraryrkets relationella dimensioner är något som hittills haft en undanskymd roll inom lärarutbildningen. Ändå är välfungerande lärare–elevrelationer en grundläggande del av en lyckad undervisning.”

Boken Relationellt lärarskap handlar om den outtalade relationen mellan lärare och elever. I boken använder begreppet pedagogisk takt. Den skapar en grundton i relationen och framträder som en följsamhet i rörelser, mimik och röstläge.

Bokens fokus på relationellt lärarskap är särskilt relevant i dagens samhälle där skolan ofta betraktas som en plats där eleverna enbart ska lära sig fakta och kunskaper. Genom att fokusera på relationerna mellan lärare och elever, och på hur dessa relationer kan stärkas och utvecklas, belyser Ljungblad vikten av att skapa en trygg och öppen miljö där eleverna kan utvecklas och lära sig på bästa sätt.

En viktig aspekt som tas upp i boken är att lärande sker genom interaktion och samverkan. Genom att skapa en relationell grund för lärande, där eleverna känner sig sedda, hörda och respekterade, kan lärare bidra till att eleverna blir mer engagerade och motiverade att lära sig. Ljungblad betonar också vikten av att lärare själva har en god självbild och är medvetna om sina egna värderingar och attityder, för att kunna agera som förebilder och skapa en positiv och respektfull kultur i klassrummet.

En annan viktig aspekt som diskuteras i boken är hur lärare kan använda sig av olika strategier för att skapa en relationell grund för lärande. Ljungblad betonar vikten av att använda sig av lyssnande och öppen kommunikation för att bygga förtroende och tillit mellan lärare och elever. Hon tar också upp vikten av att använda sig av reflektion och feedback för att främja elevernas lärande och utveckling.

Ann-Louise valde ut fyra matematiklärare som eleverna ansåg vara särskilt bra på att skapa goda relationer, i grundskolan, gymnasiet och gymnasiesärskolan. Under ett års tid filmade hon lärarna i klassrummet och i samtal om lärararskapet, på jakt efter nyckeln till det outtalade som händer mellan lärare och elever i en tillitsfull relation. Det hon fann var att ett relationellt lärarskap handlar om improvisation, att vara i nuet och att vara lyhörd för varje elevs behov. Detta är särskilt viktigt i undervisningens allra svåraste situationer.

”Ett relationellt lärarskap handlar mycket om improvisation och att vara i nuet, att ta hand om oväntade situationer när de kommer och även om att vara lyhörd för vad varje elev behöver.”

Studiens syfte:

Syftet är att empiriskt utforska lärare- elevrelationer i undervisning. Studien undersöker: 1) hur lärarens gensvar tar sig uttryck i interpersonell kommunikation med elever, ansikte mot ansikte i situerad undervisning. 2)Hur framträder lärarnas gensvar i interpersonell kommunikation med eleverna? 3) Vilka dilemman blir synliga i lärarnas interpersonella kommunikation? 4) Vilket relationellt språkbruk framträder när lärarna ger uttryck för vad det innebär att vara och verka som lärare?

Vilka teoretiska bakgrunder kan man urskilja?

Teoretiska källor som karakteriseras som relationella i bemärkelsen att de baseras på idén om människan som relationell varelse och om undervisning som relationsprocesser:

• Säfström (2005),
• Biesta (2006),
• von Wright (2000),
• Lövlie (2007a)
• Aspelin och Persson (2011).

Vilka forskningsmetoder har använts?

Avhandlingen är en mikroetnografisk klassrumsstudie som innefattar ett långvarigt fältarbete där författare under ett skolår kommit och gått i de olika klassrumsmiljöerna. Under året insamlades en rik dataproduktion som förutom videodokumentation också inbegriper observationer, fältanteckningar och intervjuer med lärare och elever. Efter avslutat fältarbete genomfördes en fördjupad mikroanalys av alla videoobservationer. Avhandlingen kan därefter presentera detaljrika beskrivningar av det levda livet klassrummet.

Diskussion och begrepp

Idag talar man om utbildning med fokus på den pedagogiska processens effektivitet. Lärare måste hantera och dokumentera allt fler omdömen, prov och betyg. Kvalitativa värden som inte fångas i en tid av ständiga mätningar. Läraren står dagligen inför svåra och oberäkneliga situationer. Med respekt för yrkets komplexitet söker studien efter ny kunskap om hur lärare kan möta unika elever i olika undervisningssituationer.

Lärarskap är mer komplext är ledarskap. I dessa undervisningsmiljöer är relationen avslappande och trygg. Tillitsfulla och respektfulla relationer i klassrummet med samstämmigt mönster i alla klassrum. Eleverna lyfter vikten av en lärare- elevrelation som består av förtroende, tillit och respekt, där man som elev blir bemött som den person man är. Deltagande elever upplever dessa kvalitéer i sina relationer till lärarna.  

PeRL

Den nya grenen Pedagogiskt Rationellt Lärarskap– PeRL är ttt relationellt perspektiv inom relationell pedagogik.

Mellanrummet

”Vi är vana att tänka oss att hemligheten hos den andra, det unika, det som gör skillnad mellan mig och dig, ligger inneboende i oss. Men det relationella perspektivet vänder upp och ned på den föreställningen, och säger att det unika, det finns inte i en annanutan det framträder i mötet mellanmänniskor. ”(von Wright, 2002, s. 14)

Takt

Lövliestakt grundar sig på estetiska erfarenheter (Lövlie, 2007).

• Lärarna improviserar i nuet och söker finna balansen.
• Läraren hinner inte alltid reflektera utan känner med sina sinnen om det blir en obalans.
• I nuet framträder lärarens takt som en följsamhet -ett gensvar som kan fångas i en blick, en kommentar, en rörelse, en gest och en rytm

Situerad undervisning –intryck från fältarbetet

• Fyra olika lärare med skilda personligheter.
• Deras undervisning tar sig skilda uttryck.
• Lärarna utformar sina klassrumsmiljöer på varierande sätt.
• Lärarna har hittat sitt eget sätt att undervisa.

Lärarnas personligheter kan inte förklara vad som kännetecknar hur de relaterar. (jfr Fibӕk Laursen, 2004)

Undervisningsrelationen –ett dubbelt ansvar

Ansvaret i relationen och för relationen.

– Ett vuxenansvar för kvaliteten i relationsprocessen.

– Ett pedagogiskt ansvar för undervisningsinnehållet.

Relationen får inte utvecklas till en privat relation utan måste vara en undervisningsrelation. Det är en smal balansgång och det är lätt att göra fel som lärare.

Undervisningens sociala och relationella drag

• En varm och tillåtande atmosfär mellan lärare och elever. •Lärarna visar tilltro till elevens potential och intresserar sig för varje elev.
• Mångfald och olikheter utgör grunden för undervisningen.
• Lärarna är öppna och toleranta.
• De skapar och upprätthåller nära relationer till eleverna.
• Det tar tid och kraft att skapa en undervisningsrelation. Relationen utgör grunden för det gemensamma arbetet.

Mikroanalys

Pedagogisk takt

–Taktens oberäknelighet

–Kontakt–Taktfullhet

Hållning

–Att möta det oberäkneliga

–Ansvarsfulla överväganden

–Nyfikenhet–Vägvisare

Lärare söker kontakt

Läraren är följsam och förstående för elevens behov. Läraren skapar och upprätthåller kontaktmed eleven. Läraren hanterar och löser upp dilemmasituationer i improviserade taktbyten, – enoberäknelig takt. Lärarens takt kan liknas vid en följsam musikalisk improvisation.

Eleven vågar ställa sina frågor och tala med sin egen röst. Elevens meningsskapande drivs framåt

Taktfullhet

När väl en kontakt och en relation skapats krävs det likväl av läraren en ständig taktfull balansgång i undervisningen.

•Känna in elevens behov -stundtals varje sekund.

•Lärarens takt måste förstås utifrån vilken elevrelation läraren är involverad i.

•Läraren skapar en unik relation till varje elev. Pedagogisk taktfullhet kan vara av särskild vikt för enskilda elever i sårbara livssituationer.

Relationellt är det ingen skillnad

Resultatet visar hur lärares gensvar och elevers sätt att svara an tar sig liknande uttryck –oavsett ålder, olika nivåer eller skilda skolformer.

Hållning –Att möta det oberäkneliga

”Allt kan hända och det gör det!”

•När det oberäkneliga framträder skärps alla sinnen i en subtil stund av tvekan.

•Därefter söker läraren bekräfta elevens tankar och stödjer nya vägar att utforska.

En tolerant och icke-värderande hållning där det nya som elever frambringar tas emot och kan passera in i dialogen. En pedagogisk hållning där lärarna utvecklat en hög beredskap att möta det oberäkneliga

Ansvarsfulla överväganden

•Situerade överväganden och val som improviseras i nuet.

•Sker stundtals varje sekund.

•Genom valen existerar också lärarens ansvar.

Resultatet synliggör en ansvarshållning där lärarna tar ansvar för både innehållet och för relationsprocessens kvalitet. Eleverna blir inte bärare av undervisningens svårigheter.

Nyfikenhet

•Läraren söker förstå Vemeleven är.

•Lärarens nyfikenhet visar sig som en stund av förväntan –att vänta in det eleven vill ge uttryck för.

•Det gör det möjligt för det unika hos eleven att framträda.

En pedagogisk hållning som skapar rum för elevens intellektuella frihet i nuet.

Vägvisare

•En pedagogisk hållning utan krav på särskild prestation, lärare och elev kan vara i nuet.

•Läraren som person möter eleven som person.

•Tillitsfulla erbjudanden, läraren ställer frågor och lyssnar på vilka vägar eleven önskar pröva.

Det oberäkneliga -ett relationellt alternativ

•Ledarskap och lärarskap kan inte enkelt jämställas.

•Framtiden kan inte evidensbaseras.

Mötet i nuet med unika barn kan inte evidensbaseras!

PeRLs modell– Pedagogiskt relationellt lärarskap.

Relationella fältet är ett ungt och relativt outforskat vetenskapligt fält och det finns ingen konsensus om vad relationell pedagogik är. Det finns behovet av att utveckla en fördjupad teoretisk startpunkt (Asplin, 2017). PeRL är såldes ett bidrag till denna teoriutveckling. PeRL riktar blicken mot undervisning. Genom en relationsorienterad utgångspunkt blir mellanmänsklig samvaro och pedagogiska möte centrala. PeRL tar utgångspunkt inkluderande undervisning och barnkonventionen (UD, 2006). Grundläggande aspekter är barns rätt till undervisning.

Dimension 1

I den första grundläggande dimension i PeRL, återfinns barnets rättigheter där fyra artiklar i barnkonventionen är vägledande (UD, 2006).

Dimension 2

Den andra dimensionen i PeRLs modell visar på olika aspekter av ett relationellt lärarskap och belyser relationen mellan lärare och elever. Modellen är inspirerad av Bronfenbrenners (1979) ekologiska modell som fokuserar på kvaliteter för barn och ungas växande i olika miljöer. Här framträder således en djupare relationell nivå när en människa möter en annan människa.

1. PeRLs modell riktar sökljuset mot utbildningssystemet, där relationen är primär och det som sker mellan människor är i centrum.
2. På mikronivå riktats sökljuset mot interpersonell kommunikation när lärare och elev möts ansikte mot ansikte.
3. På tredje nivån står lärare-elevrelationen i fokus med ett relationellt meningsskapande när läraren söker efter Vem eleven är.
4. Det synliggör relationella aspekter av vad det innebär att undervisa och vara lärare.
5. Organisations- och mesonivå som belyser hur personer hanterar kommunens och skolans organisation av undervisning, samverkansformer, ekonomiska resurser, lärares kompetenser och den fysiska miljön.
6. En övergripande samhälls- och makronivå med politiska intentioner, styrning, lagar, maktförhållanden, forskning, kunskapsbildning, globala influenser mm.

Dimension 3

I den dimensionen framträder skolämnen och didaktiska aspekter i undervisningen. Vanligtvis används den didaktiska tringeln som betonar syfte, innehåll och metoder i undervisning tillsammans med de klassiska didaktiska frågorna varför, vad och hur.

Utvidga didaktikens frågor med relationella frågor

•Varför –skapa möjligheter för elever att tala med sina unika röster.

•Var –mellanrummet mellan lärare och elev, ansikte mot ansikte.

•När –ögonblickets svar i nuet.

•Hur–pedagogisk taktfullhet

En aspekt av etik som kan beskrivas som ”levd etik” är när lärarna aktivt svarar på annorlunda och skilda åsikter och erfarenheter i möten med andra. Lärarens ansvarsfulla pedagogiska takt kan öppna upp möjligheter för elever att delta i demokratiska undervisningsrelationer.

Kritiska hållning gällande studien

Undersökningen har inte fokus på elevernas resultat, utan på kommunikationen mellan lärare och elever. Genom att ta elevernas perspektiv kan man undersöka vilka förändringar elever upplever i det dagliga undervisningsflödet som en följd av relationellt lärarskap och pedagogiskt bemötande. Dessutom kan man utvärdera hur eleverna upplever att detta, relationellt lärarskapet har påverkat deras resultat.

En kritisk hållning gällande studie är att det kan finnas andra faktorer som påverkar elevernas lärande, till exempel pedagogiska metoder och undervisningsmaterial, som inte ges tillräckligt med uppmärksamhet i studien.