En läsande klass

‘

http://www.enlasandeklass.se/lasforstaelsestrategier/

En läsande klass utgår från modellerna RT (Reciprocal Teaching), TSI (Transactional Strategies Instruction) och QtA (Questioning the Author). RT utarbetades under 1980-talet av forskarna Palincsar och Brown som tog fram fyra grundstrategier som expertläsare använder för att förstå det lästa. De är att förutspå, att ställa frågor, att reda ut oklarheter och att sammanfatta. När dessa strategier tränas på ett medvetet sätt resulterar det i ökad läsförståelse. TSI bygger på samma fyra grundstrategier som RT. Modellen kallas för transaktionell, eftersom den bygger på två principer: utbyte av strategier mellan lärare och elever och utbyte av det meningsskapande som sker mellan lärare och elever ur texten. Forskarna Beck och McKeown (Beck, McKeown, Hamilton & Kugan, 1997) har utarbetat en modell för strukturerade textsamtal, QtA. Modellen bygger på att läsaren ställer frågor som ifrågasätter författarens och textens auktoritet. Läsaren måste bli medveten om att författaren bakom texten påverkar både textens innehåll och läslighet.

Ett antal svenska forskare har förespråkat vikten av att kontinuerligt och systematiskt arbeta med att utveckla läsförståelse hos barn, ungdomar och vuxna. Två av dem är Monica Reichenberg, professor i allmän didaktik vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet och tidigare professor i literacy vid Umeå universitet, och framlidne professor Ingvar Lundberg.

Barbro Westlund har genom sitt arbete som lärarutbildare och doktorand i pedagogisk bedömning med inriktning på elevers läsförståelse vid Stockholms universitet, skrivit böcker om flera olika forskningsbaserade modeller med dokumenterad effekt på läsförståelse. Hon har försökt att omvandla och förklara amerikanska modeller så att de kan förstås av svenska lärare och också genomföras. Hon introducerade bl.a. begreppet ”läsfixarna” för att förklara att lässtrategier för eleverna kan beskrivas som mentala verktyg för ökad förståelse.

Filmer och föreläsningar

Här hittar du förslag på föreläsningar och filmer om hur man jobbar med läsförståelsestrategier.

Tre föreläsningar som beskriver hur det fungerar i praktiken.

• Läsförståelsestrategier i praktiken i årskurs 4-6
• Läsförståelsestrategier i praktiken i år f-3
• Från ABC och läskondis till läsförståelse och läslust

Filmen om läsfixarna. Förklarar läsförståelsestrategier på ett grundläggande sätt. Lämplig att visa till exempel föräldrar!

• Filmen om läsfixarna

URs filmer om läsförståelsestrategierna

• Introduktion
• Högläsning i förskolan
• Sammanfatta
• Inre bilder
• Utreda oklarheter
• Ställa frågor
• Förutspå

Modellektioner

Här hittar du förslag på hur man kan använda strategierna när man jobbar med texter i åk 1-3 och 4-6.

• Modellektioner_samlade länkar

En lärares berättelse!

Jag blev så rörd när jag läste den här historien att jag var tvungen att dela den.

Detta är en berättelse om en lärare som undervisade på mellanstadiet. Hon hette Gustavsson och var lärare för en femte klass. När hon stod inför klassen första dagen sa hon en lögn, precis som många andra lärare, att hon ”älskade alla elever lika mycket”. Men så var inte fallet.

Längst fram i klassrummet satt en ung kille som såg lite slarvig ut och vars kläder var smutsiga. Han heter Teddy. Fröken Gustavsson hade sett honom på skolgården förra året och lagt märke till att han inte verkade trivas särskilt bra med de andra barnen.

I skolarbetet var det lärarens uppgift att titta på varje elevs betyg och utlåtande från andra lärare och tidigare år. Hon la Teddys akt längst ner, under alla andras. Men när det var dags att titta på Teddys papper, blev hon förvånad.

Teddys lärare från första året skrev: ”Teddy är en begåvad kille med nära till skratt. Han gör sina läxor ordentligt och är väluppfostrad. Det är en glädje att ha honom här.” Hans lärare från andra året skrev: ”Teddy är en mycket begåvad elev som är omtyckt av sina kamrater, men han är lite orolig eftersom hans mor är obotligt sjuk och ligger på sjukhus. Teddys situation hemma måste vara svår.” Hans lärare från tredje året skrev: ”Hans mors död har tagit hårt på honom. Han försöker göra sitt bästa, men hans far bryr sig inte särskilt mycket om honom, och han kommer att få problem om hans situation inte förändras snart.” Teddys lärare från fjärde året skrev: ”Teddy är okoncentrerad i skolan och visar inte särskilt mycket intresse för skolarbetet. Ibland somnar han.”

Nu var fröken Gustavsson medveten om pojkens situation och skämdes över sig själv. Hon kände sig ännu mer generad när barnen kom med julpresenter till henne och deras sista gemensamma jul. De andra presenterna var inslagna i dyrbart papper och guldglänsande snören, medan Teddys paket var skrynkligt och inslaget i grovt brunt papper. Men när hon öppnade presenten fann hon en brosch med glasstenar och en halvfull parfymflaska. Teddy stannade kvar efter skolans slut bara för att säga: ”Fröken Gustavsson, idag doftade ni precis som min mor brukade göra.”

Efter att Teddy hade lämnat klassrummet satt fröken Gustavsson kvar i rummet och grät länge…

Vissa dagar avbröt fröken Gustavsson undervisningen i läsning, skrivning och räkning för att istället prata med barnen om livets möjligheter. Hon ägnade mycket tid och kärlek till Teddy.

När hon arbetade med honom, kunde hon tydligt se att han blomstrade. Ju mer hon uppmuntrade honom, desto snabbare fick hon respons. När terminen närmade sig slutet hade Teddy blivit en av de mest framstående eleverna i klassen. Trots att hon en gång sagt att hon älskade alla elever lika mycket, var Teddy hennes favorit och ögonsten.

Ett år senare hittade hon en lapp instoppad i sin dörr från Teddy. Han skrev att fröken Gustavsson fortfarande var den bästa läraren han någonsin haft i hela sitt liv. Fyra år senare fick hon ännu en lapp från Teddy, som berättade att han hade avslutat sin högskoleutbildning som tvåa i sin klass och att fröken Gustavsson fortfarande var den bästa läraren han någonsin haft i hela sitt liv.

Efter ytterligare tre år fick hon ett brev från Teddy där han berättade att han hade lärt sig mycket under sina studieår och kämpat sig igenom allt för att ta examen med högsta betyg. Han försäkrade fröken Gustavsson om att hon fortfarande var den bästa läraren han någonsin haft i hela sitt liv.

När ytterligare fyra år hade gått kom ett brev till fröken Gustavsson en vår. Teddy hade tagit en filosofie kandidatexamen och fortsatt sina studier. Han skrev att hon fortfarande var hans favoritlärare. Nu var hans namn och signatur lite längre – han hette nu Medicine Doktor Teddy.

Men historien slutade inte där. Det kom ett brev till under våren. Teddy hade träffat en kvinna och skulle gifta sig med henne. Han förklarade också att hans far hade avlidit för något år sedan och undrade om fröken Gustavsson skulle sitta på den stol i kyrkan som annars var avsedd för brudgummens mor.

Naturligtvis svarade fröken Gustavsson och tackade stolt ja. Och vet du vad? På bröllopsdagen bar hon den broschen som saknade stenar. Hon var noga med att använda den parfym som Teddy hade gett henne som julklapp vid den sista julhögtiden de hade haft i skolan.

Efter vigseln kramade de varandra kärleksfullt, och Teddy viskade i hennes öra: ”Tack, fröken Gustavsson, för att du trodde på mig. Tack för att du fick mig att känna mig värdefull och undervisade mig att se möjligheterna i mitt liv.”

Fröken Gustavsson viskade tillbaka med tårar i sina ögon: ”Teddy, du har helt fel. Du var den som lärde mig att se möjligheterna. Jag visste inget om att undervisa förrän jag fick dig som elev!”