I SAOB står: Dialekt innebär att för en viss bygd eller provins eller trakt, för en viss grupp av personer eller samhälls- eller yrkesklass egendomligt (från det allmänna o. ss. normalt erkända riksspråket afvikande) sätt att tala eller uttrycka sig; brytning; för en viss trakt osv. Karakteristisk. Enligt SAOB är första skriftliga förekomsten av dialekt från år1670.
I Nationalencyklopedin hittar man att dialekt är en språkvariant som talas av invånarna inom ett avgränsat geografiskt område, t.ex. ett landskap eller en socken. En dialekt skiljer sig från standardspråket liksom från angränsande dialekter.
I Svensk ordbok definieras dialekt som en fullständig lokal variant av ett språk inom visst geografiskt område, ofta i motsats till (standardiserat) riksspråk.
Likheter och olikheter
Det går tydligt att se likheter i begreppet dialekt i NE och SAOB, att dialekt är en geografisk, språklig variation. Skillnader i definitionerna är att i Nationalencyklopedin anses att det finns ett sociolekt i begreppet dialekt, medan det i Svensk ordbok tydligt står att dialekt är motsatsen till standardiserat (sociolekt) rikssapråk, som är enskilda individers språk. Förutom att dialekt avses som mänsklig kommunikation står i Wikipedia dessutom att begreppet dialekt även används om datorprogrammeringsspråk.
I Språkbanken hittar man ett intressant inlägg; ”Jag utgår ifrån att eleven skall ha två språk, sin dialekt, som är rikedom, men också ett språk som kan användas i olika teaterstilar på scenen” (Astra Nova 2010-1).
Samtidigt beskriver en blogg som citeras i Språkbanken att ”Det är inte möjligt att ange en exakt siffra eftersom gränserna mellan vad som är ett eget språk och vad som är en dialekt av ett språk är ganska oklara” ( http://missionxp.webblogg.se).
Historia
Lokala och självständiga radioutsändningar på dialekt under 1920-talet försvann till förmån för 1930-talets nationellt enhetliga riksutsändningar på rikssvenska (Korp i Språkbanken).
Användning hos enskilda personer av ordet dialekt
Vid sökning på dialekt erhölls10 träffar på Googles första sida, dessa är enbart uppslagsverk och andra språksidor. Att göra en analys av enskilda personers användning av ordet utifrån dessa träffar är dock inte möjligt. Därför fick jag nöja mig med att analysera mina intervjusvar.
Intervjuer – definition om dialekt hos enskilda personer
Vad innebär ordet dialekt för enskilda personer? Med detta syfte har jag gjort intervjuat 5 personer, i ålder mellan 25 till 60, med samma fråga Vad betyder ordet dialekt. Se nedan.
1 st (man i 64 år) tycker ”dialekt är ett ekonomiskt språk”.
1 st (man i 25 år) tycker ”dialekt kan också vara ett dataspråk”.
1 st (kvinna i 42 år) tycker ”dialekt är en otydligt definition”.
Alla 5 uppger att ”dialekt är ett talspråk”.
I min intervju ingick 5 informanter, 3 män i ålder 26, 28 och 64, 2 kvinnor i ålder 42 och 53. Alla 5 tycker att dialekt är språk som talas inom ett geografisk område, 1 tycker det är ett dataspråk, 1 tycker det kan också vara ekonomiskt språk. 3 av 5 tycker att begreppet dialekt är otydligt definierat. 4 informanter anger att begreppet dialekt har en negativ klang, medan 1 av dem tycker att det varken är positivt eller negativt.
Forskning
Dialektforskning
Under det senaste århundradet har i de flesta västerländska samhällen utökad eller allmän skolgång, masskommunikationssamhällets allt större medieutbud etc., lett till att dialekter utjämnats och närmats riksspråket.
Tidigt fanns hos vissa dialektforskare språksociologiska betraktelsesätt, men det är först under de senaste decennierna som den språksociologiska forskningstraditionen utmejslats. Bland centralfigurerna kan nämnas William Labov.
(http://www.ne.se.proxy.mah.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/dialektforskning)
Dialektforskning i Sverige
Innan boktryckarkonsten spreds på 1500-talet fanns knappast någon möjlighet att bedriva riktiga studier av dialekter.
Den första dialektavhandlingen som publicerades i Sverige var ”Dialectus vestrogothia”, skriven av en lektor från Skara, Sven Hof, år 1773.
(http://sv.wikipedia.org/wiki/Sven_Hof)
Under artonhundratalet blev, under påverkan av romantikens framväxt, studier av svenska dialekter populära. Tidskriften Svenska landsmål och svenskt folklif var ett centralt nav i denna utveckling.
Bland andra milstolpar bör även nämnas J.E. Rydqvists Svenska språkets lagar (del 1-6: 1850-1853) och Rietz Svenskt dialektlexikon (1867)
Även Carl Jonas Love Almqvist lade i tredje upplagan av sin språklära till ett kapitel om de svenska dialekterna (1840 s.237ff.)
Bengt Hesselman var under början av nittonhundratalet den ledande inom svensk dialektforskning. Bland hans arbeten kan nämnas Sveamålen och de svenska dialekternas indelning (1905), De korta vokalerna i och y i svenskan (1910) samt arbeten om ljudhistoria, Svealands dialekter med mera.
I dag forskas om dialekter på de flesta svenska universitet och högskolor.
Begreppsanalys
Begreppet dialekt beskrivs i SAOB, Nationalencyklopedin, Wikipedia med i stort samma innebörd. Definitioner som visades i Google-sökning beskriver dialekt på samma sätt.
Förr betraktades dialekt ofta som ett negativt ord, som enkelt, bondskt. Det står fortfarande i många skolors regler och handlingsplaner att man ska motverka ”kränkning av elevers hudfärg, dialekt, kön, sexualitet”. Idag har begreppet dialekt blivit insläppt i gemenskapen mer och mer på grund av samhällets och språkets utveckling. I Kina har i mer än tusen år kantonesiskan, språket som talas i Guangdong i södra Kina, betraktats som ett utanförskapets dialekt, som en ful dialekt. Men i och med den ”öppna dörrens politik” som infördes av Deng Xiao-Ping i 80-talets Kina, har kantonesiskan blivit en mycket populär dialekt på grund av ekonomins kraftiga utveckling i södra Kina. Den har blivit så populär att många i dag talar fejkad kantonesisk dialekt. I Sverige har skånskan ansetts som en ful dialekt. Idag har det ändrats så att många tycker att skånskan är en ”sexig” dialekt.
Begreppet dialekt är varken positivt eller negativt, anser jag. Det beror på när, vem och vilken grupp som använder den. Idag har till exempel det kantonesiska uttrycket ”He Zao-Cha” (äta frukost) kommit in i riksspråket i Kina. Det är dock olämpligt att använda i officiella sammanhang.
Statistiken i Språkbankens Korp visar att begreppet dialekt är på uppgång efter 2010, vilket visar att detta är en aktuell fråga. Hur blir det i fortsättningen vill jag här lämna som en öppen fråga.
Referens:
Astra nova.. (1993-2012). Vasa: Utgivarföreningen för tidskriften Astra nova
NE.se [Elektronisk resurs]. (2000-). Malmö: Nationalencyklopedin
O’Sullivan, Dan. (2009). Wikipedia: a new community of practice?. Farnham, England: Ashgate
Rydqvist, Johan Erik (1850-1883). Svenska språkets lagar: kritisk afhandling. Stockholm: Norstedt
Svenska akademiens ordlista över svenska språket. 13. uppl. (2006). Stockholm: Svenska akademien
(http://www.ne.se.proxy.mah.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/dialektforskning)
Tina Forsberg - Kunskap och lärande 
Hej,
Kantonesiskan och mandarin är inte olika dialekter, de år två helt olika språk med samma skrivspråk, precis som de flesta europeiska sprak.
Daremot är tex Shanghainesiska, Taiwanesiska osv dialekter av Mandarin.
/David
Samma skriftspråk stämmer ju, men skillnaderna är stora mot det latinska alfabetet. I teorin kan man skriva alla språk med kinesiska tecken, och läsa dem på sitt eget språk. Anledningen till att både mandarin och kantonesiska – och många andra språk, vissa som inte ens tillhör den kinesiska språkfamiljen – i Kina räknas som kinesiska, tror jag är rent politiskt. ”Vi talar alla kinesiska, alltså är vi kineser.”